Igår har vi flutit omkring i ett spa, idag har vi åkt motorkälke. Nu fattas flataskidningen bara. Men nu blir de pizza, så ni får se på lite winter wonderland-bilder nder tiden.




Plus en bonusbild:

Vi bor i en sjukt fin stuga med öppen spis, bastu och jaccuzi (hur det nu skrivs)


Med oss har vi en sådan här liten piraja. Hon äter allt. Precis allt.


Så här ser the tunturi ut idag. Helt folktomt. I dag får pojkarna åka ensam, så behöver de inte hänga med mig i backarna. Till och med svarta backarna lär vara tråkiga för dem. De vill bara åka off pist i skogarna. Jag höll mig till de röda backarna. Fast ett par gånger råkade jag av misstag i en svart backe. Det var bara att komma ner, fast det var lite skrämmande.


Och solen går upp halv tolvtiden.

Det var inte meningen att försvinna i webbskugga igen, men vi drog till Pyhätunturi natten mellan söndag och måndag. 15 timmar i en proppfull bil, fyra pers, diverse skidor och snöbräder, två hundar fram till Tammerfors, därefter bara en och matinköp för 150 euro i famnen från Rovaniemi framåt.

Så hela måndagen låg vi i koma och idag har vi varit i backen. Det finns till och med bildbevis:

Den där svarta figuren är alltså jag. Och det var minus 15 grader. Kändes varmt mot gårdagens minus 24.

Jag kan bara förundras över idioterna här i världen. Igår satt jag och Pyry och åt på Kerttu. I ett bord nära oss satt ett större sällskap och drack. Plötsligt fick en i grannsällskapet för sig att kasta ett brinnande värmeljus i sin glaskupa genom restaurangen till sin kompis som står vid bardisken. Ljuset träffar rakt ovanför huvudet på mig och mitt hår, mitt ansikte, min tröja och min väska täcks av varmt stearin.

Jag bara frågar, VAD FAN ÄR DET FÖR IDIOTER SOM KASTAR BRINNANDE STEARINLJUS PÅ ANDRA MÄNNISKOR I EN RESTAURANG???

Först blev jag bara chockad och sedan rent utsagt förbannad. Och den där jävla ryggradslösa skitstöveln bara smiter. Ut ur restaurangen. Fast vi försöker skrika efter honom att kom tillbaka, är du inte riktigt jävla klok.

Ingen större skada skedd, men blir så störd på min handlingsförlamning. När jag blir chockad fryser jag bara till och blir stum. Jag skulle ha känt mig mycket bättre om jag hade ställt mig upp och skällt ut honom om att han inte är riktigt frisk i huvudet. Om han ens skulle ha blivit chockad själv, bett om ursäkt och stått för vad han gjort istället för att ha flinat fånigt och smitit iväg, så skulle det här inte gräma mig så mycket.

Jag hoppas han lider av stora samvetskval nu. Nej, jag har ingen förståelse för honom.

Oj vad skönt med ett städat skrivbord. Borde göra det oftare. Oftast är det belamrat av diverse saker. Känner genast att studiemotivationen ökade en gnutta när bordet är tomt.

På tal om studiemotivation. Jag måste börja skriva konkreta scheman för varje självstudiedag. Mellan klockan det här och det där gör jag det här och det där. Annars blir det inte till någonting. Och det skulle betyda att hela året inte blir till någonting, eftersom största delen av året kommer att bestå av självstudier. Och jag menar inte studier av mig själv.

Idag har jag åstadkommit en faktura. Det är väl ändå någonting.

Ropsu väntade på mig med gummiankan i munnen när jag kom hem från jobbet. Hela kvällen har hon försökt slakta en gummigris. Till en början uppmuntrade jag henne, annars hade hon tvingat mig att kasta gummiankan. Till sist måste jag tvinga henne att sluta när hon var nära andnöden. Måste försöka få henne att förstå att hon är en elvaårig tant och inte kan hålla på som ett ungdjur.Jag undrar om hon av misstag fått dubbeldos av hjärtmedicinen.

 

Nåja nåja, det krävde lite större it-kunskaper än vad jag besitter för att få Picasa till Ubuntu. Hur som haver, så har vi en sådan här liten filur ock skötas hos oss. Här märker jag genast att den här lägenhet inte är så hundvänlig (en dvärgtax klara inte av våra trappor). Därför är jag stationerad i mellersta våningen för att hunden inte ska känna sig ensam (därför bråkar jag med min miniläppäre här i soffan).

Hmm, jag har installerat (kröhöm, inte jag, det har installerats) ett Linux operativsystem på min lilla läppäre som jag sitter vid nu. Datorn orkade helt enkelt inte hålla Windows smidigt igång. Men problem alltså. Jag har bara Shotwell som bilbehandlingsprogram nu, det finns inte Picasa för Ubuntu, buu. Jag kan inte för mitt liv komma på hur jag ska minska pixlarna på bilderna med Shotwell för att de ska rymmas på bloggen. Så nu får ni ge er till tåls, orkar inte gå upp en våning för att fixa det med andra datorn.

Det är långt till fredag, men jag tänkte berätta om en mycket trevlig kokbok jag fick i julklapp, nämligen Fredagsmys av Emma Hamberg och Anette Rosvall. Har dreglat och funderat på en massa recept som jag ska testa på. Hittills har jag testat på två stycken.



Den första var en fredagsbiff! Madeirakotlett blev det. Eller egentligen är det madeirapotatis till griskotlett med självgjord marinad.



Först skulle marinaden göras av en massa goda ingredienser; olivolja, citron, vitlök, rosmarin, salt och peppar.



Där skulle kotletterna simma och dofta underbart. Ja, det både doftade och smakade underbart, men biffarna blev helt hårda och konstiga till konsistensen. Så jag vet inte om det var en hit eller inte.



Men det bästa med rätten var madeirapotatisarna! Man steker råa potatisar i mycket smör. Sen kokar man dem i madeira och vitt vin. Tadaa! Sen gjorde jag lite rödbetor med feta till.



Det andra receptet jag testade på var Gnocchi från Montepulciano (jag vet, de serverar det från en rumpa!). Fast jag tycker pastan på bilden ser ut som liguri och inte gnocchi så jag köpte liguri.




Det här var basically att steka lök och malet kött, hälla i balsamvinäger, dijonsenap och grädde, blanda med kokt pasta och servera med parmesan och rucola. Världens enklaste recept. Pasta och maletkött lyxigt? Ja.

Jag tycker om boken för att recepten är lite ditåt och så är de enkla så det faktiskt blir av att testa på något nytt. Nu väntar japansk nudelsoppa, spanska vitlöksräkor med toksting, tomat- och ingefärssoppa med chèvrekräm, parmesantäckt lax med rödbetsrisotto, prima pandorato, grön chèvresoppa och linguine al limone på att bli testade

Oj, det var inte alls meningn att försvinna för så här många dagar. Men har faktiskt inte sett min dator sedan förra onsdagen. Däremellan har jag hunnit vara på magisterseminarier, besökt Vasa, Nystad och Merimasku, firat tre födelsedagar, jobbat två dagar och bekantat mig med nattlivet en gång. Det enda foto jag har från min tid i webbskuggan är det här:



Det som jag har observerat den senaste tiden är att maträtten pad thai tycks vara väldigt på tapeten nu. Läser om det i vart och varannat av Peppes inlägg, en random dansk bekantskap uppdaterar sin status på Facebook med att hon äter pad thai och råkade idag se ett matlagningsprogram i tv där de åt pad thai. Har ingen aning om vad det är eller om det ens är gott, men nu kan jag inte tänka på något annat än att jag också måste få äta pad thai.